Pandorum


Även om jag verkligen anstränger mig kan jag inte komma ihåg när jag senast kollade på en Sci-fi film, så jag antar att det är minst ett år sedan sist. Om det inte är så att jag missuppfattat kriterierna för Science Fiction, helt och hållet! Anledningen till att det blir så få filmer från den kategorin är nog många, bland annat att de inte riktigt lockar mig, men det beror säkert även på att det inte görs lika reklam för Sci-Fi-filmer som för Actionfilmer och komedier.

Pandorum är ännu en skildring av världens undergång, ett väldigt populärt tema oavsett genre verkar det som. Den här filmen är som en slags mix av "I am Legend", "Wall-E" och "Alien". Av någon anledning gestaltas aliens nästan alltid som slemmiga i alla filmer, bortsett från tecknade/animerade där de istället är färgglada och fluffiga.

Pandorum är namnet på en företeelse i filmen, som innebär att en person blir psyiskt instabil till följd av att denne befinner sig ute i rymden. Detta tillstånd leder i sin tur till att personen blir misstänksam och farlig för sin omgivning.

Filmen inleds med att en man vid namn Bower vaknar upp på ett rymdskepp, utan att veta var han är eller varför han befinner sig där. Genom att undersöka rummet han befinner sig i kommer vissa minnen tillbaka och han inser att han inte är ensam på skeppet. Han kommer ihåg att hans överordnade, Payton också befinner sig där och beslutar att väcka även honom. De båda männen har båda befunnit sig i så kallad hypersömn i kistaliknande kapslar, och denna typ av sömn har resulterat i total minnesförlust. Trots att varken Payton eller Bower kommer ihåg något, inser de att de måste ta sig ut ur rummet för att förstå vad som händer. Det tar inte lång tid innan de förstår att de befinner sig på ett rymdskepp, och att skeppet är fullt av aliens. Sakta börjar de också inse att något inte är som det ska, och att skeppet aldrig var tänkt att återvända.

Pandorum är en bra film, som är väldigt actionsfylld och den är förhållandevis oförutsigbar. Det händer hela tiden saker, och man hinner knappt hämta andan emellan alla händelser. I efterhand kommer jag knappt ihåg allt som hände, bara för att det var så pass mycket. Jag gillar verkligen att spänningen håller i sig genom hela filmen, för det bidrar till att den inte blir tråkig och det gör även att man fokuserar bättre. Den känns inte helt ny, med tanke på att den påminner om en del andra filmer, men å andra sidan vilka filmer gör inte det nu för tiden? Det enda som var lite dåligt, var att jag inte helt och hållet hängde med i vad som hände i slutet av filmen, men på det stora hela tyckte jag att filmen var bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0